Hästens fem sinnen

07.04.2014 18:57

Syn
En sak är säker - hästen uppfattar omgivningen på ett annorlunda sätt än vi människor. Hästen har ett vitt synfält, betydligt större än människans. Den ser framåt, men framför allt åt sidorna och snett bakåt. Minsta sak som rör sig upptäcker hästen blixtsnabbt. Och reagerar. Hästens förmåga att se färger är ett område som inte är helt utforskat. Den kan definitivt se olika nyanser och kan reagera för olika färger. För att fokusera och se klart höjer och sänker hästen huvudet. Med sänkt huvud ser den bra på nära håll, medan den höjer huvudet för att se saker på långt håll.

Hörsel
Hästen har utmärkt hörsel, betydligt bättre än människans. Du behöver alltså inte skrika åt din häst. Den förstår inte vad du säger ord för ord, men den är mycket känslig för röstläge och tonfall - om du talar bestämt, uppmuntrande eller lugnande. Hästen kan höra saker på långt håll och reagera innan du själv uppfattat ett enda dugg.

Lukt
Hästen har ett fint luktsinne. I vilt tillstånd kunde hästen känna vittring av vilda djur och sätta sig i säkerhet i tid. När du är ute och rider kan hästen känna lukten av älg, kor eller får och reagera långt innan ryttaren. När det blåser blir hästen extra flyktberedd - då känner den inte vittring på samma sätt och måste vara särskilt vaksam.

Smak
Smaken är intimt förknippad med luktsinnet. Vissa hästar reagerar för om vattnet smakar olika t ex på tävlingsplatsen jämfört med hemma. Om du vill ge hästen salt eller elektrolyter i vattnet måste du träna det i god tid innan, annars vägrar hästen att dricka.

Känsel
Se på hästar i en hage - det kan vara verkligt tuffa tag där och ge oss uppfattningen att hästen är okänslig. Men samtidigt är hästen mycket känslig för hur den hanteras. Den kan också öva upp sin känslighet och uppfatta mycket fina hjälper - en tryckning med skänkeln, en tygelkramning med handen, en viktförändring. Å andra sidan kan en felriden häst lära sig att "sortera bort" ryttarens hjälper. Den blir i stället extremt ouppmärksam och verkar totalt okänslig.

 

Källa: SRFs hemsida